ja och just det.
jag flyttar.
blogg.se är sämst i världen på att hantera bilder och text i samma inlägg och jag orkar inte sätta massvis med kvällstid på att vänta på att de ska få sin sida att funka. plus att layouten är trist och egna ändringar bara funkar delvis.
du hittar mej på: mariasblogg.tk
HEJDÅ!
part three.
näst sista dagen i new york gick mer eller mindre åt till shopping i SoHo och upphämtning av tidigare inspanade potentiella inköp. såg till att besöka en true american diner där gråhåriga tanter käkade fried onion rings till lunch och servitrisen hade en penna bakom örat. jag var blev väldigt tagen av hela scenariot. fram emot fyra-tiden skyndade vi upp tillbaka till Midtown för att ta en tur upp i Top of The Rock vilket visade sig vara bland det mäktigaste vi någonsin upplevt. skyndandet (som berodde på att vi ville hinna upp i tid till skymningen) resulterade i en skräckens stund på grund av min megaångest nere i tunnelbanan; en man med en stor plastig väska på kärra som nervöst flackade med blicken. försökte tänka på annat, men efter två stopp tillsammans med den suspekta bombmannen hade jag sånt magknip att jag övertygade ludde om att vi måste byta tåg - detta samtidigt som mannen hivade fram en gigantisk turistbok ur ryggsäcken och gick av tåget, och vi kunde åka vidare. so much för mina polisskills.
kaffepaus och Chrysler Building.
Top of The Rock kan som sagt inte beskrivas med annat än en drös superlativ och för att inte bli allt för tjatig får bilderna tala för sig själva. Det mest underhållande inslaget där uppe var en turistande familj som inte hade en susning om var de befann sig och stup i kvarten frågade sin guide på knagglig engelska:
pappa Turist: you say this is where?
guiden: Top of The Rock!
familjen Turist i kör: oooh, Top of The Mock!
guiden: no no, Top of The Rrrock!
familjen Turist i kör: Aaah, Top of The Lock!
guiden: aahm, yeah...
Central Park, Strawberry Fields och Top of The Rock.
avrundade kvällen med en martini och ett glas vin på flashiga blue fin och hämtade därefter ett par mindre flashiga pizza slices runt hörnet. fem före sovdags bestämde vi oss för att gå ner på en drink i hotellets bar, bar 46, men eftersom Chris och David Schwimmer-look-a-like i baren var så trevliga blev en drink två och två blev tre och till sist var det stängningsdags.
sista dagen tog vi en skön sovmorgon med late check out och njöt av att storsa omkring i Central Park. ja, njöt gjorde vi ända tills vi blev medvetna om snöstormen i England och den för tillfället mycket försenade flygtrafiken. trots planets försening var vi tvunga att åka ut till Newark och checka in enligt gammal tidtabell och det blev NJ Transit ut från ett skymningsManhattan.
på Newark var det kaos hos British Airways och vi blev filmade för flera tv-kanaler, utsattes för en mycket frågvis amerikansk tant och väntade i en rebooking-kö i tre timmar innan det slutgiltiga beskedet om New Jersey-hotel och uppskjuten hemresa kom. Så med matkuponger för 80 dollar var det sedan bara att rusha till McDonalds innan de stängde, köpa sallad, milkshake och vatten, ge lite pengar och mat till the homeless guy och spurta vidare till shuttlebussen som skulle ta oss till hotellet. alldeles illa var det nog inte med tanke på att hotellrummet vi fick var stort, trevligt och hade en alldeles fantastisk king size bed och ett stort badkar med spa- och massageprodukter.
The city that never sleeps.
vaknade följande morgon till BA's pröjsade födelsedagsfrukost innehållande himmelskt god havregrynsgröt och en maffig portion pan cakes med lönnsirap. eftersom vårt nya lufthansa-flyg inte skulle åka innan kvällen tog vi en tur ut till Jersey Garden Outlet Mall och fyndade löjligt billiga kläder, underkläder och hudvårdsprodukter. här fanns över 200 outlets, däribland DKNY, Calvin Klein, Tommy Hilfiger, Levi's, Abercrombie&Fitch, Victoria's secret och Nautica för att nämna några. En redan mycket bra födelsedag kulminerade tack vare uppgraderade flygbiljetter och vi njöt storligen av att åka business class till München och få välja och vraka mellan tre rätters middagar, vin och champagner. var förmodligen första och sista gången det hände så vi njöt lite extra mycket med tanke på de futtiga pengar vår tur-returbiljett sist och slutligen kostat oss.
"the streets will make you feel brand new, the lights will inspire you..."
såå sant.
det är stundvis snudd på overkligt.
brooklyn bridge.
brooklyn. här kunde jag bo.
på framed.tk finns high definition foton som varken bloggen eller fb riktigt orkar med.
part two.
söndagmorgon i new york var inget undantag från de andra morgnarna. CNN fortsatte älta the artic blast och enligt rapporterna skulle det nog inte råda någon bot alls på denna infernaliska inlandskyla. det var faktiskt inte speciellt mycket tv-sändningarna kretsade kring sist och slutligen, juldagsterroristen på NW airlines, amerikanska soldater i afghanistan, the freezing cold och new years resolutions hörde till det hetaste. om man bortser från alla varningsförsedda medicinreklamer vill säga.
Harlem och Sylvia’s var en riktigt äkta upplevelse.
vi inledde som vanligt morgonen med att äta frukost på ett hjulförsett bord som kunde rullas över sängen, titta på nyheter och ta en morgonpromenad. för att undvika rudolfnäsor och äppelkinder vek vi in på dean&deluca för morgonmuffin och latte. också här var kineserna välrepresenterade och inhandlade dean&deluca shopping bags i rasande fart. fast det var i och för sig inget i jämförelse med alla de asiater och spanjorer som trots bitande köld och blåst troget köade in till midtowns Abercrombie & Fitch. och nu snackar vi ordentliga köer där halvtimmes väntan var rena lyxen. vi gick istället vidare mot Harlem och Brunch på Sylvia’s, ett ställe med äkta soul food. Efter en timmes promenerande i Upper East fick vi ge med oss och ta tunnelbana resten av vägen. 70 blocks är tydligen inget man går sådär bara. åtminstone inte när både hunger och Ludde har ett finger med i spelet.
smått frusna ute vid Battery Park.
I utkanten av Harlem kom vi sen upp från tunnelbanan till en helt annan miljö. Låga hus, halvsunkiga kvarter - Ludde med sitt blonda hår var förmodligen det ljusaste som skådats där på en bra stund. Väl framme vid Sylvia’s på Malcom X & Lenox ave var det hur trevligt som helst och vi avnjöt soul food under gospel brunch tillsammans med en hel massa locals och turister. Åkte sedan tunnelbana hela vägen ner till Chelsea där promenerade omkring en stor del av eftermiddagen. Bleecker st, Broome st och senare SoHos Mercer och Spring st med Bon Jovis takvåning prickades av innan vi tog en lång paus på Starbucks in vid kändishaket Balthazar. Där stötte vi på den mest aftershave-luktande mannen i världen, multilingvisten från argentina som ville snacka finsk vodka och makkara i toalettkön. rumor has it you finns drink vodka every day, is it true…?
kvällen bjöd senare på sushi från food emporium och ett biobesök på 42nd & eight ave. bion hade 25 salonger och Sherlock Holmes som vi såg gick naturligtvis högst uppe i skrapan. luds laddade med en small size pop corn (lugnt den största jag har sett) medan jag fick nöja mej med en vitawater efter all höjdskräck och allt illamående som rulltrappan högst upp i huset orsakat. filmen var riktigt bra och i publiken är det tydligen populärt att skämta högt och kommentera mitt i filmen lärde vi oss.
på måndag var det dags för en närmare titt i Tribeca och Financial District. vi promenerade återigen morskt från Midtown till Downtown tills hungern och grinigheten tog oss någonstans utanför Amish Markets dörrar. Matställen med rimliga priser växer direkt inte på träd nere kring City Hall och vi fick skynda oss till ett burgerställe i Chinatown för att få hungern stillad. Sedan var det då dags för en av resans höjdpunkter för min egen del, shopping på Century 21. Det är här alla trängs, turistgamar och jenkkargamar som alla gräver efter designergrejer till outletpris. Bara skoavdelningen tog en timme att ta sig igenom och vi fyndade båda kängor till fantastiska pris. tjejernas klädavdelning visade sig senare vara den största dammråtta jag plöjt igenom och besviken gav jag upp efter endast ett par tio minuter. hälften var rätt snuskigt och slitet, medan andra hälften bestod av otroligt snygga klänningar och tunikor för minst 250 bucks stycke. gick istället ner till väsk- och solglasögonsavdelningen och inhandlade lite smått och gott innan vi genomsvettiga och trötta ramlade ut på gatan alldeles intill Ground Zero i solnedgång.
åt sedan sen middag till ljudet av far-träffar-sons-nya-flickvän-för-utfrågning och åt en himmelskt god New York Cheesecake. Behöver jag säga hur mycket jag badade badkar den kvällen efter allt dammande och rotande på trängselshoppen?
Financial District och Battery Park.
Tisdagen var egentligen ämnad för en trip ut till Woodbury Premium Outlets men efter shoppande på Century 21 och Loehmanns kom vi faktiskt av oss med den saken. 42 dollar tur-retur kändes helt enkelt inte helt rätt när man istället kunde se mer av Manhattan. dagen spenderades istället nere i Downtown där vi gick över Brookyln Bridge till Brooklyn Heights och Dumbo. Käkade pastrami wraps på det mest tänkbara lokala hak vi kunde hitta och promenerade förbi huset där Dan Humphrey bor i Gossip Girl. Återvände sedan småningom till Manhattan och varvade Wall Street och alla Stock exchanges innan vi hetsshoppade på Abercrombie & Fitch-butiken i Sea Port.
real BBQ. än så länge glad och nöjd. vänta bara tills ribsen ger sig till känna.
Eftersom real BBQ mer eller mindre är ett måste när man besöker staterna grisade vi till det ordentligt genom att dela ett fat pig out på Virgil’s real BBQ på Times Square. Efter tre, fyra tuggor blev mm-m ett burp och kvar på fatet låg mat för minst åtta personer. jag förundras inte ett dugg över amerikanernas storlek (som för övrigt är just av den kaliber man ser i nelonens bantningsdokkare!).
Pig out for two. Mat för sex-åtta personer, lätt.
gick av oss den värsta mättnadskänslan inne på world of m&m och sminkvaruhuset sephora där jag inhandlade cliniqueprodukter till skrattretande pris innan vi igen en kväll somnade som stockar uppe på 48th st. det är tungt att turista.
new york, she took my heart away.
efter en batteriladdning på 13,5 timmar känner jag mej nästan pigg nog för att ta itu med ytterligare en (halv) dag innan jobb och vardag tar vid på riktigt. tvättmaskinen är i full gång, kylskåpet ekande tomt och balkongen täckt, och jag menar verkligen täckt!, med snö som borde hivas ner... dagsprogrammet är alltså räddat.
times square, hotellrummet och en sliten nyårsfirare.
Rockefellerrinken och en isande kall dag i Central Park. Synd att Friends Central Perk inte existerar... Det kunde ha behövts en dag som denna.
Apple Store och bensträckarstund på MoMA.
Flatiron building en grå och isande kall dag, mat på Energy Kitchen och Herald Square.
Macy's och Times Square under promenad mot hotellet.
eftersom blogg.se inte behagade fungera via mobilen och O2's wifi får jag ta NYC-up date i efterskott. part one, varsågoda.
times square, hotellrummet och en sliten nyårsfirare.
nyårsafton ca kl 8 lokal tid.
efter att ha varit på resande fot i 21 timmar anländer vi svettiga och trötta till ett regnigt och sjukt kaotiskt new york. vid första anblick är besvikelse den första känslan som kommer över oss. galna människor med tutor och 2010-brillor försöker sälja illaluktande kringlor och prångla på oss blinkande pins och hattar. jäklar, piloten hade nog svårt med höger och vänster och tog oss till bangkok istället ...
att ta sig fram till paramount hotel alldeles invid times square var heller ingen piece of cake. nej, stadens 4000 extrajobbande poliser stod nämligen och spärrade av varje gathörn och in kom man endast med hotellens key cards eller, efter en del tjäbblande med NYPD, med reservering och sjuhelvetes packning (som man säkert annars också skulle slarva runt med nyårsafton till ära. allt för att få komma in på times, right?).
hotellrummet var, sina rykten till trots, alldeles trevligt och snyggt även om det som de flesta NY-rum var i minsta laget. blev en snabb fixning och klädbyte innan vi gav oss ut i folkmassorna för att hitta ngt ätbart. fastnade ett tag för att lyssna på daughtry och j-lo som intagit utomhus scenen men orkade inte mer än 1,5 timmar innan vi hade bestämt oss för att klotet på times square som alla väntade på var för futtigt för att orka trängas och titta på, vädret var för dåligt, vi var för trötta och kineserna för galna (ja, inte fanns där många amerikaner direkt!) för att vi skulle orka fira nyår där ute. istället blev det enorma pizza slices (en slice har storleken av en normal mikropizza ungefär) från ett lokalt hak, badkar och CNN direkt från times square på hotellrummet. en minut innan tolvslaget väckte ludde mej, vi räknade ner tillsammans med CNN-reportern och resten av times och somnade förmodligen redan två minuter inne på det nya året. gott nytt...!
Rockefellerrinken och en isande kall dag i Central Park. Synd att Friends Central Perk inte existerar... Det kunde ha behövts en dag som denna.
följande dag inledde vi med att äta pastramimackor på ett litet café på sixth avenue följt av en vända i Central Park. hade tänkt hyra skrinnskor, men efter att ha sett kön av knoddar,toddlers och asiater som väntade på en åktur ångrade vi oss snabbt och gick på en promenad i Upper East side istället. fortsatte dagen på MoMA och såg modern konst och design blandat med van Goghs Starry skies (som jag väntade på redan i Amsterdam) och Monets Waterlilies innan vi tog en vända via Rockefeller Center, rinken och Radio City Music Hall. faschinerades av att allt faktiskt var precis som man hade tänkt sig innan och gårkvällens besvikelse var som bortblåst.
Apple Store och bensträckarstund på MoMA.
lördagen inleddes med en promenad ner till Herald Square, Empire State Building och Flatiron Building. Började småningom känna av trötthet i benen och konstaterade att vi varje dag promenerat mellan 10 och 15 kilometer (vilket vi fortsatte göra resan ut). Drack förstås en massa tall coffees på Starbucks, käkade pretzels (de illaluktande kringlorna) från en gatuvagn och trängdes på Macy's vilket man ju nog inte ska göra på en lördag. Macy's var förresten en total flopp i kläd- och väskväg och det gamla dammiga huset gav mej en ordentlig allergiattack. Victoria's Secret inledde sin rea samma dag och jag skuffades hela fem minuter tillsammans med tusentals andra innan jag gav upp och gick till Forever 21 istället. inte mycket bättre där heller och det där vi hade läst med att inte shoppa på lördagar började kännas som en stor sanning. när vi fått nog av myller och kaotiska turister (vilket man ganska ofta fick efter en sex, sju timmar ute) för att inte prata om kölden (som var det största samtalsämnet vem vi än pratade med) var det underbart att få gå hem till badkar och teve på hotellet.
Flatiron building en grå och isande kall dag, mat på Energy Kitchen och Herald Square.
efter en öl (brooklyn lager är fantastiskt gott) och en bit mat på sosa borella på eight ave avslutade vi dagen med att filosofera över hur läckert det var att faktiskt vara i staden där allt börjar, slutar och händer. det är en sjukt mäktig känsla.
Macy's och Times Square under promenad mot hotellet.
home sweet home.
utmattade och slutkörda men mest av allt otroligt nöjda är vi nu hemma igen efter flygförseningar och -inhiberingar. längtar mest av allt efter en varmdusch och egen säng men för att inte förvränga dygnsrytmen ytterligare får jag försöka hålla mej vaken en stund till.
foton och updates kommer imorgon, jag lovar.
new york city, here i come!
väskorna står packade och vi har till och med hunnit avnjuta svamppasta och ett glas rött mitt i vår packningsyra. BA meddelade sent om sider att handbagaget endast får bestå av en väska efter senaste veckas sprängningsförsök vilket genast orsakade komplikationer. vem lyckas väl mosa in handväskan i handbagaget och vad händer med nikonkameran? well, allt fixade sig när jag kom till mina sinnen och lämnande ett par tajts och några klänningar hemma. av kvällsprogrammet återstår endast dusch och en kort stunds tv-tittande innan sängen kallar. halv fem imorgon bitti är det väckning innan taxi och skumpbuss ut till vanda flygfält väntar.
återkommer från hotellet på times square så fort jag hinner, men tills dess:
ett riktigt gott nytt 2010!
killing time.
snöovädret utanför fönstret gör att antalet kunder den här dagen knappast når nya höjder och jag försöker fördriva tiden med att smygläsa NFT-guiden (new york city - not for tourists) vi fick av i juklapp av titti och sven. förutom det följer jag också chefens råd och gör gymnastiska små övningar i åttiotalsanda så fort butiken är tom. lite armvridande, benlyftande och höftböjande täcker nästan dagsbehovet av motion, menar hon, plus att det ur kundernas synvinkel måste se ganska underhållande och gemytligt ut med en keramikförsäljare som flaxar med armarna non-stop.
two days to go.
vardagen har återvänt efter julhelgen, liksom också jag själv. efter att paketöppnande och släktumgänge väl var till ända har jag mest försökt att göra inget alls vilket gick si så där... i ärlighetens namn var det nästan en lättnad att få gå till extrajobb nr två imorse.
med bara två dagar kvar till new york-avfärd har vi också grejat en del med att printa alla biljetter, ESTA-ansökningar och annat som gränssnubbarna gärna vill ha. hade också stora förhoppningar på att julgubben skulle ge mej lite trevlig litteratur lagom till resan, men tydligen får jag införskaffa den själv.
so, what to read?
med bara två dagar kvar till new york-avfärd har vi också grejat en del med att printa alla biljetter, ESTA-ansökningar och annat som gränssnubbarna gärna vill ha. hade också stora förhoppningar på att julgubben skulle ge mej lite trevlig litteratur lagom till resan, men tydligen får jag införskaffa den själv.
so, what to read?
granar och andra festligheter.
ikväll är det fest visade barn t i sin pecsbok, mor, far och jag var nämligen över på kaffe. vem tycker väl inte att det är party då?
när jag var barn tyckte jag det var festligt med uppesittarkväll. nuförtiden (och speciellt idag) känns det mest betungande och småonödigt, kanske mest på grund av dagens och morgondagens jobb men inte minst på grund av granen. det här med julgran och pyntande kan ju vara lite känsligt i vissa familjer och jag kan inte påstå att vi i vår familj hör till dem som är särdeles bra på den valsen.
när granen ska kläs har alla sin uppgift. pappa sätter i ljusen, jag hänger pynten och mamma hänger om alla pynt och byter färg på bollarna efter att jag har placerat ut dem. sen tittar vi på granen en stund och går och sova. ungefär. följande morgon har mamma hängt upp alla tomtar och kräk som jag tillverkat i dagis längst nere i granen, lite som en trashhörna för uteliggare och annat löst folk, och flyttat runt alla pynt och bollar ett varv till (varför nöja sig med lite?). nästa år borde alla få ha sin egen gran, eller kanske en liten jul-en. eller så firar jag helt enkelt på hawaii, där är det granfritt och bra har jag hört.
när jag var barn tyckte jag det var festligt med uppesittarkväll. nuförtiden (och speciellt idag) känns det mest betungande och småonödigt, kanske mest på grund av dagens och morgondagens jobb men inte minst på grund av granen. det här med julgran och pyntande kan ju vara lite känsligt i vissa familjer och jag kan inte påstå att vi i vår familj hör till dem som är särdeles bra på den valsen.
när granen ska kläs har alla sin uppgift. pappa sätter i ljusen, jag hänger pynten och mamma hänger om alla pynt och byter färg på bollarna efter att jag har placerat ut dem. sen tittar vi på granen en stund och går och sova. ungefär. följande morgon har mamma hängt upp alla tomtar och kräk som jag tillverkat i dagis längst nere i granen, lite som en trashhörna för uteliggare och annat löst folk, och flyttat runt alla pynt och bollar ett varv till (varför nöja sig med lite?). nästa år borde alla få ha sin egen gran, eller kanske en liten jul-en. eller så firar jag helt enkelt på hawaii, där är det granfritt och bra har jag hört.
nu är det ljud igen!
jag är återigen anträffbar per telefon eftersom min iphone har anlänt från burberrylandet. ring gärna, jag tror jag kan svara.
det där med 3D-brillor.
daniel hyllar james camerons nya film avatar i sin blogg och inte bara filmen i sig, utan kanske ännu mer den fabulösa banbrytande 3D-teknik som filmen är bygger på. jag är som vanligt skeptisk (eller realist som jag hellre titulerar mej) och kan inte för något i världen tro att världen kan bli så oerhörd och hisnande genom ett par plastbrillor.
när jag var liten kunde man få 3D-brillor till SVT:s söndagsöppet vilket pappa fixade till mej under en av sina många jobbresor i sverige och jag kan försäkra er om att det verkligen var bland det mest meningslösa jag har upplevt. men där satt jag, ivrig som jag var och fortfarande är, och försökte se saker andra brillösa kiddos inte bongade. jag hoppas cameron gör bättre än så.
när jag var liten kunde man få 3D-brillor till SVT:s söndagsöppet vilket pappa fixade till mej under en av sina många jobbresor i sverige och jag kan försäkra er om att det verkligen var bland det mest meningslösa jag har upplevt. men där satt jag, ivrig som jag var och fortfarande är, och försökte se saker andra brillösa kiddos inte bongade. jag hoppas cameron gör bättre än så.
jag - chillig!
julfester kan tydligen vara av väldigt olika kaliber, klass och bemärkelse har jag idag konstaterat. började alltså dagen med skolans julfest där jag genast vid ankomst tvingades bli tårögd över klappar, paket och rosor som både kidsen och kollegor frikostigt delade ut. en hastig kram av en stenhård femtonårig tuffingkille som mumlar "du är ganska chillig!" mot min axel är heller inte fy skam.
julfesten som jag hade sett fram emot visade sig sedermera vara en hard core-variant där tyska-körens "ohne dich" definitivt var det mest väntade och bejublade inslaget. det kan i och för sig bero på att nittio procent av eleverna var med i kören och inte var sena med att applådera åt sig själva. dagens lärdom: tyska-kören = hot.
efter festen skyndade jag hem med åttan som aldrig behagade anlända på grund av allt snökaos, vilket ledde till att jag mer eller mindre åt, borstade tänder och hetspackade de sista grejerna i samma veva. på tåget var det hett och en mycket förfriskad man sprang runt och skrek mikä vaunu och kiitos halva vägen, och väl framme väntade ett barn, som var betydligt mer intresserat av minibussen än av min ankomst, på perrongen tillsammans med mor och far. tillsammans med det barnet har jag nu efteråt sett på home alone 2, läst tidningar och pekat på bilder av jultomten, och lyssnat på arne alligator fem gånger om. jag måste ju faktiskt vara ganska chillig.
julfesten som jag hade sett fram emot visade sig sedermera vara en hard core-variant där tyska-körens "ohne dich" definitivt var det mest väntade och bejublade inslaget. det kan i och för sig bero på att nittio procent av eleverna var med i kören och inte var sena med att applådera åt sig själva. dagens lärdom: tyska-kören = hot.
efter festen skyndade jag hem med åttan som aldrig behagade anlända på grund av allt snökaos, vilket ledde till att jag mer eller mindre åt, borstade tänder och hetspackade de sista grejerna i samma veva. på tåget var det hett och en mycket förfriskad man sprang runt och skrek mikä vaunu och kiitos halva vägen, och väl framme väntade ett barn, som var betydligt mer intresserat av minibussen än av min ankomst, på perrongen tillsammans med mor och far. tillsammans med det barnet har jag nu efteråt sett på home alone 2, läst tidningar och pekat på bilder av jultomten, och lyssnat på arne alligator fem gånger om. jag måste ju faktiskt vara ganska chillig.
let it snow, let it snow, let it snow.
ute dalar massvis med tät, vit julsnö ner och det är härligt vintrigt. kanske det blir en vit jul ändå. här inne packas klappar och kläder ner eftersom det imorgon bär av norrut till mödrar, fäder och andra besläktade. jag lyckades med mycket möda klämma ner alla klappar i väskan och satte mej på för att kunna stänga den. i samma veva lyckades jag givetvis klämma fast min tumme i ett av låsen, vilket resulterade i en julröd vacker blödande böld mitt på tummen. som rudolf, fast på fel ställe. nice.
mitt enda bekymmer utöver tummen består av att min mamma, som alltid (och då menar jag verkligen alltid) ringer mej minst en gång per dag, inte har ringt. jag ringde i och för sig hem imorse, men det betyder ju inte att man kan frångå rutiner och traditioner bara sådär. jag får nog ringa och upplysa henne om saken.
in the crowd.
trångt är bara förnamnet för hur det var att strolla i butiker en dag som denna. borde ju egentligen ha förstått att hållas hemma, men å andra sidan är det rätt trevligt med lite julträngsel och yra. julklapparna börjar småningom vara helt på det klara, liksom också min nyårsklänning som inhandlades idag.
ikväll är det julmys hos kusin iia & hennes janne som gäller, men innan dess ska jag baka jultårtor att ta med. och hinna se ett par avsnitt true blood förstås! och duscha. och äta. det är kanske bäst att jag sätter igång.
ha ett juligt och muusigt veckoslut, alla!
